August 10, 2025 at 10:05 PM
En dokumentär om pendlare från 1992.
En vithårig dam i Märsta går upp fem varje morgon och lyssnar på radio i köket. Till frukost: lättmjölk med den blåa kossan och cornflakes. På radion spelas Lambada.
Buss, pendel, tunnelbana och buss igen innan hon är framme vid industrigrinden i Farsta.
Hon säger inte mycket. ”Samma rutt i 30 år. Man vänjer sig.”
Sen tittar hon ut genom fönstret.
Hon har pratat klart.
Utanför rör sig landskapet baklänges.
Det finns någon känslomässig lärdom här. Jag önskar jag visste vad.